• Prenumerera

    bloglovin
  • Prenumeration via epost

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör som 23 andra, prenumerera du med.

  • Kategorier

  • Meta

SORGENS STENAR DEL 2

Fortsättning från gårdagen.

#Blogg100 (15)

DSC_5389

Vi går över gatan och hamnar på den östra delen av Highgate Cementary, som är några decennier nyare. Den västra delen hade nog högst status i mitten på 1800-talet frågan var hur man skulle locka kunder hit. 

DSC_1225

Begravningskapellet ligger i gamla delen och man byggde en obemannad järnväg under gatan. Kistan åkte hiss ner under kapellet och hamnade på en järnvägsvagn, som sen körde den över till nya delen där den åkte hiss upp till markplanet. Under Drottning Viktorias tid var engelsmännen galna i ny teknik, trots att dom moraliskt var knökkonsevativa, om man nu kan räkna dubbelmoral som moral. 

DSC_5393

 

Karl Marx ligger begravd här. Han dog utfattig i London och begravdes från början i en oansenlig grav på kyrkogården. Efter insamlingar grävdes liket upp och det här monumentet restes på hans nya gravplats. 

DSC_1328

Men det var en annan sak vi skulle titta på nämligen den här mannen Malcolm Mc Claren som gick bort så sent som 2010, rätt okänd utanför dom rätta kretsarna. Men man ser att den här gravstenen  inte är rest över någon normal person. Hans dödsmask i mitten, alltså troligtvis avgjuten efter hans död. Sen initialerna över som ser ut som något som skulle kunna sitta på bröstet på någon av Marvel Comics superseriehjältar, så texten längst ned. 

”Bättre ett spektakulärt fiasko än en harmlös framgång.”

Men någon verkar klottrat något i överst.

Om någon av er var ung i slutet på 70- talet kanske ni minns de här låttexten.

”No future no future no future fore you. ”

Just det, den här låten.

Malcolm Mc Claren var ingen mindre än Sex Pistols manager. 

Efter att han i mitten på 70-talet försökt blåsa liv i  glam och kultbandet New York Dolls, som troligtvis vid den tidpunkten var allt för nedknackade för att lyckas, hittade han dom här grabbarna som bodde i en övergiven rivningslägenhet i Soho. 

Never_Mind_the_Bollocks,_Here's_the_Sex_Pistols

Malcolm skapade inte punken men gjorde den stor. Bandet gav egentligen bara ut ett album Never Mind the Bollocks som enligt min mening är en av 70-taltes bästa plattor, av dom jag hört i alla fall. Det blev en turné i USA där dom retade gallfeber på publiken.

Låten totalförbjöds hos BBC  och dom avslutade det hela med att göra en långfilm The Great Rock and Roll Swindle. Den handlade om hur man startade ett band, som var så vidrigt att skivbolagen sparkade ut dom och man därefter kunde tjäna pengar att stämma dom för kontraktsbrott. 

Detta var dessutom sant.

Malcolm Mc Claren kandiderade även till att bli borgmästare i London. Jag utgår från att Malcolm själv designade den här gravstenen, men frågan är om klottret även var hans ide. No future skrivet på en gravsten verkar ju passa hans bisarra humor. 

DSC_5409

Svaret fick jag sommaren 2015, man har tvättat bort det. Men jag är helt säker på att den gode Malcolm sitter i sin himmel och skrattar åt pojkstrecket, sen kanske han är lite missnöjd med att han inte kom på det själv. 

KajsaLisa

 

8 Responses

  1. tänk att Karl Marx hamnade i London – vissa verkar leva även efter

  2. Självaste gravstenarna var ju inte lika imponerande som i Del 1, men din berättelse om Malcolm Mc Claren var himla rolig. Maken har den plattan kvar faktiskt. Han gillade punk, medan jag var inte så värst förtjust.

  3. Alltså… Jag gillar generellt sett inte klotter, men just det där klottret var det nästan synd att dom tvättade bort 🙂

    Sen tror jag inte att vi har riktigt samma musiksmak… 😉

  4. Lite annorlunda stenar. Tack för fakta, riktigt intressant

Kommentera

%d bloggare gillar detta: