• Prenumerera

    bloglovin
  • Prenumeration via epost

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör som 26 andra, prenumerera du med.

  • Kategorier

  • Meta

VARFÖR SAMMA DAG SOM ALLA ANDRA.

Lägger upp mitt bidrag till Caritas GladMåndag.

DSC03545

Okej, glatt kanske vi inte kan kalla det, men medan ni andra åkte till kyrkogården i helgen passade jag på att hälsa på några levande släktingar jag inte träffat på ett tag och dom blev jätteglada för det. 

DSC03544

Dom andra släktingarna hälsade jag på idag och dom blev säkert också glada även om dom inte sa något. 

Hur som helst hade vi trevligt och njöt tillsammans av det fina höstvädret, ihop med en rullatortant och några kyrkogårdsarbetare i reflexjackor. 

Det låg en stillhet över platsen som nog inte fanns där i helgen.

KajsaLisa

12 Responses

  1. Ligger mycket i vad du berättar om levande släktingar… en fd arbetskamrat skrev följande på fejjan: Gör något klokt, ring era föräldrar idag om ni kan. Att tända ljus för dem är inte samma sak (hjärta) Jag är beredd att hålla med, men min mor har glömt vart telefonen står och farsan har ingen linje…

  2. du hälsade väl på Alfred Nobel?

  3. Jag har lite för långt för personliga besök, men dom fanns – och finns fortfarande – i tankarna.

    Vilket fint spektrum du fick fram där från solen. Själv brukar jag bara lyckas få fram runda, cerisefärgade UFOs 🙂

  4. […] Kajsalisa skriver om släktingar som blev glada 🙂 […]

  5. Tycker du fick med ett riktigt konstnärligt inslag i andra bilden. Otroligt läckert!
    Å du – dom döda släktingar bryr sig liksom inte längre, men man kan hoppas att de levande gör det;-)

  6. Tycker om dina tankar om att besöla de man har som är i livet.
    Tycker det är viktigt att vara rädd om de som finns kvar. Men jag var till kyrkogården, Solna kyrkogård, och det blev ett par vändor i veckan. Min mamma skulle fyllt 100 år så då firade vi med snittar och bubbel. Och nu i lördags var jag där igen men å andra sidan tar jag ganska ofta en tur till kyrkogården. Tycker om att gå där. Passade i lördags också på att i Minneslunden tända ljus för de vänner rjag har/haft som inte längre lever. Men de finns med mig ändå.
    Vackra foton och det sista med solen som sprider sig blir också symboliskt.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: